Käre värld! Har man hört någe så korkat?
Kanske är det för att man är egenföretagare som man reagerar extra på en sådan nyhet men, alltså, jag är nästan mållös. Periodiseringsfonder kom ju till för att vi har ojämna inkomster och det är rimligt att vi kan jämna ut inkomsterna mellan åren.
Jo, jag vet att det bara är 0,72% av statslåneräntan x avsatta medel som skall beskattas som en schablonintäkt. Verkar nästan lite löjligt: Varje miljon som bolaget har avsatt ger då 1 000 000 x (statslåneräntan 3,95 % x 0,72) x företgasskatten 28% = 7 952 kronor.
Det låter nästan som om kontrollen blir dyrare än intäkten. Och sittande regering har höjt företagsskatter förr. Låt oss slippa denna idiotiska skatt.
tisdag, november 30, 2004
Temo - back on track
som jag trodde så var den förra Temo-mätningen missvisande och nu är vi tillbaka på track. Det kan bli regeringsskifte.
Jag är den förste att önska att vi gjorde mycket fler opinionsundersökningar, det är ett utmärkt sätt att får reda på om det man gör är rätt. Lika viktigt är det att hålla huvudet kallt när det kommer trendbrott i väljarundersökningar om inte Janne Josefsson varit framme så tar det ofta längre tid än två veckor för en opinion att svänga.
Jag är den förste att önska att vi gjorde mycket fler opinionsundersökningar, det är ett utmärkt sätt att får reda på om det man gör är rätt. Lika viktigt är det att hålla huvudet kallt när det kommer trendbrott i väljarundersökningar om inte Janne Josefsson varit framme så tar det ofta längre tid än två veckor för en opinion att svänga.
torsdag, november 25, 2004
"låna av pensionen......"
kan rädda socialförsäkringarna.
Ibland kommer det intressanta idéer från lite ovanligt håll. Igår var det Skattebetalarnas Förening som kom med ett, vad jag vet, helt nytt förslag hur vi kraftfullt förbättra socialförsäkringarn utan att det behöver kosta något. Flexibilitet och större frihet inom dagens system.
Om någon frågar mig [suck] så är detta ett förslag väl värt att diskutera.
Uppdatering den 30 Nov. Oops, jag har varit bortrest och inte kunnat uppdatera blogen som jag velat. Denna blev visst liggande på dashboarden.
Ibland kommer det intressanta idéer från lite ovanligt håll. Igår var det Skattebetalarnas Förening som kom med ett, vad jag vet, helt nytt förslag hur vi kraftfullt förbättra socialförsäkringarn utan att det behöver kosta något. Flexibilitet och större frihet inom dagens system.
Om någon frågar mig [suck] så är detta ett förslag väl värt att diskutera.
Uppdatering den 30 Nov. Oops, jag har varit bortrest och inte kunnat uppdatera blogen som jag velat. Denna blev visst liggande på dashboarden.
tisdag, november 23, 2004
Helsingborgs Renhållningsaktiebolag (RENHAB)
har fått en ny suppleant i styrelsen. Än så länge har jag inte hört något från min nya arbetsgivare men jag kommer hålla er uppdaterade, var så säkra.
Poliser och demonstranter
Om Håkan Jaldung använt för mycket våld eller inte får vi låta rättsapparaten avgöra. Att både under- och överrätt har samma åsikt känns onekligen bra. Det är också mycket bra att åklagaren driver ärendet så pass aggressivt. Bra för samhället men framför allt bra för polisen.
En central fråga i förhållandet mellan medborgare och polisen diskuteras sällan. Vi har överlåtit ett våldsmonopol i det civila samhället till polisen men i den allmänna debatten verkar den uppfattningen ha luckrats upp. Jag menar så här: Vid en konfrontation, i en upphetsad stämning, är det polisens ord som gäller. Det spelar i stort sett ingen roll om de har rätt eller fel. Vi har anställt och utbildat poliser för att vara förberedda och redo att fatta snabba och korrekta beslut under svåra förhållanden. Då måste vi som medborgare också lita på att de handlar rätt. Alltså, säger polisen ”stå still” så rör vi inte fena! Om polisen handlar rätt eller fel får vi diskutera efteråt, just nu gäller polisens tolkning av situationen. Vi betalar dem för att fatta dessa beslut.
Men, andra delen av resonemanget är minst lika viktigt: För att befolkningen skall acceptera att polisen har ensamrätt på att tolka potentiellt våldsamma situationer är det extra viktigt att deras agerande kan bedömas i efterhand. Och det ska ske på ett förutsättningslöst sätt av icke-poliser. Att polisen allt som oftast utreder sig själv påverkar trovärdigheten negativt vilket åklargaren i Jaldungfallet inser och det tycker jag är bra.
En central fråga i förhållandet mellan medborgare och polisen diskuteras sällan. Vi har överlåtit ett våldsmonopol i det civila samhället till polisen men i den allmänna debatten verkar den uppfattningen ha luckrats upp. Jag menar så här: Vid en konfrontation, i en upphetsad stämning, är det polisens ord som gäller. Det spelar i stort sett ingen roll om de har rätt eller fel. Vi har anställt och utbildat poliser för att vara förberedda och redo att fatta snabba och korrekta beslut under svåra förhållanden. Då måste vi som medborgare också lita på att de handlar rätt. Alltså, säger polisen ”stå still” så rör vi inte fena! Om polisen handlar rätt eller fel får vi diskutera efteråt, just nu gäller polisens tolkning av situationen. Vi betalar dem för att fatta dessa beslut.
Men, andra delen av resonemanget är minst lika viktigt: För att befolkningen skall acceptera att polisen har ensamrätt på att tolka potentiellt våldsamma situationer är det extra viktigt att deras agerande kan bedömas i efterhand. Och det ska ske på ett förutsättningslöst sätt av icke-poliser. Att polisen allt som oftast utreder sig själv påverkar trovärdigheten negativt vilket åklargaren i Jaldungfallet inser och det tycker jag är bra.
måndag, november 22, 2004
41 % av svenskarna tycker att politikerna
borde ha mindre att säga till om. Det är ett ledarstick i HD som citerar en undersökning från Gallup. Surprise, surprise. Det är ändå mindre än 2/3 av medeltalet i Europa, vilket kanske kan glädja en lokalpolitiker.
Lite lockas jag ändå av dessa siffror. Det är sunt att många människor vill ta mer ansvar för sin egen lycka och inte förlita sig till att någon annan är ansvarig.
Fast jag är inte säker på att det är det dessa siffror speglar. Snarare tror jag att undersökningen inrymmer att vi inte känner att politikerna representerar oss och därför kan vi kosta på oss att tycka de är onödiga. Jag tror att ett av problemen idag är att enheterna (en kommun t ex) är så stora att de flesta invånare idag inte känner en enda politiker och den enda gången man hör talas om dem är när de gör något idiotiskt. Det är först när man personligen känner en politiker som man förstår inser att det (i de flesta fallen) är engagerade människor som gör sitt allra bästa för att, på sin fritid, försöka göra saker så bra som möjligt för stadens invånare. (Varför det ibland går snett skrev jag om den 10 november.)
Moment 22 i dag är att enheterna är stora för att de måste vara det för att vi ska få en vettig kostnadsnivå på den kommunala servicen. Damned if you do, damned if you don't.
Lustigt nog kommer man då fram till att för att bryta vårt moment 22 så kommer vi fram till samma slutsats som 41% av svenskarna redan gjort: Politiker och myndigheter borde lägga sig lite mindre i våra liv.
Det finns hopp.
Lite lockas jag ändå av dessa siffror. Det är sunt att många människor vill ta mer ansvar för sin egen lycka och inte förlita sig till att någon annan är ansvarig.
Fast jag är inte säker på att det är det dessa siffror speglar. Snarare tror jag att undersökningen inrymmer att vi inte känner att politikerna representerar oss och därför kan vi kosta på oss att tycka de är onödiga. Jag tror att ett av problemen idag är att enheterna (en kommun t ex) är så stora att de flesta invånare idag inte känner en enda politiker och den enda gången man hör talas om dem är när de gör något idiotiskt. Det är först när man personligen känner en politiker som man förstår inser att det (i de flesta fallen) är engagerade människor som gör sitt allra bästa för att, på sin fritid, försöka göra saker så bra som möjligt för stadens invånare. (Varför det ibland går snett skrev jag om den 10 november.)
Moment 22 i dag är att enheterna är stora för att de måste vara det för att vi ska få en vettig kostnadsnivå på den kommunala servicen. Damned if you do, damned if you don't.
Lustigt nog kommer man då fram till att för att bryta vårt moment 22 så kommer vi fram till samma slutsats som 41% av svenskarna redan gjort: Politiker och myndigheter borde lägga sig lite mindre i våra liv.
Det finns hopp.
torsdag, november 18, 2004
Helt ärligt
jag struntar faktiskt i vilka flyktingprinciper, lagar eller EU beslut som kan finnas till grund för migrationsverkets beslut att avvisa denna familj. Vi i Sverige skickar inte tillbaks människor till en säker död. punkt.
Det finns massvis med skäl till varför vi skall ha en fri invandring men den debatten skall vi ta vid ett senare tillfälle. Under tiden kan vi väl komma överens om att barn och familjer som utsatts för grova kränkningar i inbördeskrig och etniska konflikter, och som ofta har alvarliga fysiska och psykiska problem, får stanna så länge det behövs.
En liten oro gnager mig dock, det verkar som jag har samma uppfattning i de här frågan som Gustav Fridolin (mp). Gustav F är för mig en politisk kompass. Om man intar diametralt motsatt uppfattning som han i en fråga brukar det bli ungefär rätt. Vad ska jag nu göra? Javisst ja, Gudrun Schyman finns ju kvar åsså Per Gahrton så klart. Puh!
Det finns massvis med skäl till varför vi skall ha en fri invandring men den debatten skall vi ta vid ett senare tillfälle. Under tiden kan vi väl komma överens om att barn och familjer som utsatts för grova kränkningar i inbördeskrig och etniska konflikter, och som ofta har alvarliga fysiska och psykiska problem, får stanna så länge det behövs.
En liten oro gnager mig dock, det verkar som jag har samma uppfattning i de här frågan som Gustav Fridolin (mp). Gustav F är för mig en politisk kompass. Om man intar diametralt motsatt uppfattning som han i en fråga brukar det bli ungefär rätt. Vad ska jag nu göra? Javisst ja, Gudrun Schyman finns ju kvar åsså Per Gahrton så klart. Puh!
Det lätta så svårt
En av moderaternas viktigaste uppgifter inför valet 2006, och det från och med NU, är att förklara för invånarna varför vissa obehagliga beslut kanske är nödvändiga.
En olycklig, och lite osäker, svägning i (temos) opinionsiffror verkar har föranlett FR, partiledare (m), att sväva lite på målet då det gäller sänkning av ersättningar från transfereringssystem. Det är inte utan att man förstår honom. Som valfråga med brett folkligt stöd har den sin uppenbara brister. (I förbigående så undrar jag också om den nya sloganen "vi vill inte dj-vlas med folk" verkligen håller för en andra genomlysning?)
Egentligen är jag lite förvånad över att ämnet är så kontroversiellt. Det finns väl ingen som, innerst inne, tror att de transfereringssystemens problem kommer att lösas utan att man petar i ersättningsnivåerna? Ta t ex ATP, när det blev uppenbart att systemet var feltänkt från dag 1 så gick det att komma med ett nytt system med mindre pension och mer sparande. De allt färre som arbetar kommer kanske helt enkelt inte att acceptera att avstå mer och mer av sin lön för att finansiera sytem som hela tiden befinner sig i expansion.
Det andra skälet är att det verkar inte vara så himla svårt att få stora effekter av ganska små ändringar i systemen. Titta på sjukfrånvaron som håller på att bli en gökunge i systemet. Om man tittar i tabellen [där man ritat in regelförändringar i statistiken över sjukfrånvaron] så ser man att det finns en tydlig korrelation mellan nivåer i sjukförsäkring och sjukfrånvaro. (skrolla ned på sidan så kommer tabellen fram). Kanske räcker det med 1 karensdag och 65% sjukpeng under en begränsad tid för att komma till rätta med en stor del av problemen.
Förändringar är alltid lite skrämmande och är det dessutom försämringar så blir det garanterat obehagligt. Ett sätt att hyfsa debatten vore att också beskriva ett scenario där vi inte ändrar i ersättningsnivåerna och vad som kommer hända med förvärvsfrekvens, skattekraft och skattenivåer. Allt måste betalas och de minskande sysselsättningstalen är det enskilt mest oroande problemet Sverige och Helsingborg i dag.
En olycklig, och lite osäker, svägning i (temos) opinionsiffror verkar har föranlett FR, partiledare (m), att sväva lite på målet då det gäller sänkning av ersättningar från transfereringssystem. Det är inte utan att man förstår honom. Som valfråga med brett folkligt stöd har den sin uppenbara brister. (I förbigående så undrar jag också om den nya sloganen "vi vill inte dj-vlas med folk" verkligen håller för en andra genomlysning?)
Egentligen är jag lite förvånad över att ämnet är så kontroversiellt. Det finns väl ingen som, innerst inne, tror att de transfereringssystemens problem kommer att lösas utan att man petar i ersättningsnivåerna? Ta t ex ATP, när det blev uppenbart att systemet var feltänkt från dag 1 så gick det att komma med ett nytt system med mindre pension och mer sparande. De allt färre som arbetar kommer kanske helt enkelt inte att acceptera att avstå mer och mer av sin lön för att finansiera sytem som hela tiden befinner sig i expansion.
Det andra skälet är att det verkar inte vara så himla svårt att få stora effekter av ganska små ändringar i systemen. Titta på sjukfrånvaron som håller på att bli en gökunge i systemet. Om man tittar i tabellen [där man ritat in regelförändringar i statistiken över sjukfrånvaron] så ser man att det finns en tydlig korrelation mellan nivåer i sjukförsäkring och sjukfrånvaro. (skrolla ned på sidan så kommer tabellen fram). Kanske räcker det med 1 karensdag och 65% sjukpeng under en begränsad tid för att komma till rätta med en stor del av problemen.
Förändringar är alltid lite skrämmande och är det dessutom försämringar så blir det garanterat obehagligt. Ett sätt att hyfsa debatten vore att också beskriva ett scenario där vi inte ändrar i ersättningsnivåerna och vad som kommer hända med förvärvsfrekvens, skattekraft och skattenivåer. Allt måste betalas och de minskande sysselsättningstalen är det enskilt mest oroande problemet Sverige och Helsingborg i dag.
tisdag, november 16, 2004
Medborgarutskott och moderater
Carin Wredström, kommunalråd (m) säger i en insändare i Helsingborgs Dagblad idag att när moderaterna får makten i staden (om ca 22 månader) så försvinner medborgarutskotten. Det är förmodligen bra, när jag tittade igenom lite anteckningar därifrån verkar det mest vara en klagomur för byggnadsnämnden och tekniska nämnden. Dessutom är det alltid hedervärt att undersöka om det finns delar av den kommunala organisationen som går att ta bort.
CW tar själv upp kärnfrågan i sin insändare - ”det är naturligtvis viktigt med fördjupad demokrati” och vi är överens om att en ny förvaltning (med en egen förvaltningschef, minsann) och nya politiska församlingar inte kommer att fördjupa någonting. Men hur gör vi?
Staden bör vara aktiv i att samla in invånarnas åsikter och kunskaper för att göra samhället lite bättre? Nyckelordet här är aktivt. Att bara vänta in människors spontana engagemang verkar ju inte fungera, andelen proffskverulanter och rättshaverister blir lite för stor helt enkelt. Ska de politiska partierna vara ansvariga för all opinionsbildning så kommer vi tappa i engagemang och kunskap. Aktiv insamling skulle t ex kunna vara:
- opinionsundersökningar,
- omvärldsbevakning via tidningar och internet,
- offentliga hearings,
- arbetsplatsbesök
- dörrknackning
- osv. osv.
I samma resonemang måste alltså vi moderater vara benägna att förändra vårt sätt att bedriva opinion. Ny teknik och en ny politisk karta ger oss möjlighet att påverka på andra sätt än bokbord och tal av partisekreteraren (inget fel i det förvisso, men vi kan mer).
Bloggning, öppna debattforum, genomföra events som de facto visar fördelar med politiken etc. kan vara några av de sätt som moderaterna kan jobba på.
Helsingborg regerar matsverige
Det har inte undgått någon att Niklas Ekstedt tar över efter Tina. Bara i TV visserligen men det är roligt att det blev en ännu en helsingborgskrögare som fått förtroendet.
Lite stolt blir man ändå över vilket inflytande staden har i matsverige. Ytterligarer två exempel på hur långt fram Helsingborg ligger i mat- och krogkunnande.
• SAS och deras populära gourmethelger är ju lysande. Flyg till AGH/HBG (Flygplatsen heter så, vi har tyvärr ingen i Helsingborg så vi får kalla den som ligger i Ängelholm för Helsingborg. Klart som korvspad?) Bo på Radison – SAS Grand Hotel och ät på Helsingborgs tre bästa restauranger på två dagar Sofiero/Niklas/Gastro.
• Torbjörn Lagmark och hans Gourmetas är ju också geniala. (För er utsocknes:. Förra sommaren öppnade TL en bistro på Sundstorget. Där säljer han små gourmetläckerbitar, Gourmetas, tillverkade av gourmetråvaror som är för små i det normala cateringköket. Knärten på lyxiga skinkor , kycklingkött, bakre delen av laxen m.m. ja ni hajar. Supergott, genialt och gourmetmat till lågt pris!)
Uppbyggandet av bra verksamheter behöver både kunskap och entreprenörskap. Båda är nödvändiga för ett uthålligt och lyckat resultat.
SAS och Lagmark visar även att krognäringen skall ses som - och är en viktig - del av nöjes/turistindustrin. Den snabbast växande industrin i världen.
Lite stolt blir man ändå över vilket inflytande staden har i matsverige. Ytterligarer två exempel på hur långt fram Helsingborg ligger i mat- och krogkunnande.
• SAS och deras populära gourmethelger är ju lysande. Flyg till AGH/HBG (Flygplatsen heter så, vi har tyvärr ingen i Helsingborg så vi får kalla den som ligger i Ängelholm för Helsingborg. Klart som korvspad?) Bo på Radison – SAS Grand Hotel och ät på Helsingborgs tre bästa restauranger på två dagar Sofiero/Niklas/Gastro.
• Torbjörn Lagmark och hans Gourmetas är ju också geniala. (För er utsocknes:. Förra sommaren öppnade TL en bistro på Sundstorget. Där säljer han små gourmetläckerbitar, Gourmetas, tillverkade av gourmetråvaror som är för små i det normala cateringköket. Knärten på lyxiga skinkor , kycklingkött, bakre delen av laxen m.m. ja ni hajar. Supergott, genialt och gourmetmat till lågt pris!)
Uppbyggandet av bra verksamheter behöver både kunskap och entreprenörskap. Båda är nödvändiga för ett uthålligt och lyckat resultat.
SAS och Lagmark visar även att krognäringen skall ses som - och är en viktig - del av nöjes/turistindustrin. Den snabbast växande industrin i världen.
måndag, november 15, 2004
Mobbing i skolan
När man läser artikeln i The Guardian (som jag hittade hos bloggaren Alicio i Underlandet) så tänker man att detta går emot allt man tror på. Vi kan ju inte lägga ansvaret på den mobbade och i stället för mobbarna. Nä, det kan vi inte. Alla människor är ansvariga för sina handlingar och inskränker vi andra människors rätt till frid måste det bli konsekvenser. Men artikeln väckte ett par nya tankar hos mig.
- Mobbarna är också människor och måste bemötas som sådana för att några åtgärder skall ha effekt.
- Det kanske är bra att det finns några handfasta första-hjälpen-tips när mobbingen sätter i gång. Innan lärare, rektorer och skolsyster kommit in på banan.
söndag, november 14, 2004
Erik Persson avgår
För Er som inte bor i Helsingborg är låter kanske namnet Erik Persson lite vardagligt och anonymt. För oss som bor här är det namnet på en följetong i bästa "Dallasstil" där svek, pengar och förtal är några av ingredienserna.
Erik Persson är alltså kommunalråd (s) i Helsingborg. Det som är lite förnedrande är att EP's tjänst bara är på 60% emedan de två andra kommunalråden (s) är på heltid trots att EP fick överlägset flest personröster i det senaste valet. Redan då kunde vi alltså börja ana ugglor i mossen.
Det började redan direkt efter valet då EP blev ordförande i Helsingborgshem och likt JR tvingade iväg VD för bolaget - efter mycket skriverier lokalpressen och en dramatisk omröstning i styrelsen.
Efter det har det varit uppenbart att EP är på kollisionskurs med övriga (s)-styret i staden och i.o.m. den inflammerade skol-lokalfrågan så verkar handskarna ha åkt av. Råkurr är bara förnamnet och jag måste helt enkelt publicera det lustmord som några parti-"vänner" till EP har skrivit (Går ej att länka till sidan så jag klistrar in det här - kanske lika bra, för det lär väl inte ligga kvar så länge. Detta är alltså ett autentiskt debattinlägg på SAP Helsingborgs hemsida)
Jag är glad att jag inte är sosse, med sådana vänner behöver man inga fiender.
Huruvida EP är duktig eller inte har jag ingen aning om men man kan inte annat än fascineras av mängden stryk den karln tål. I ett TV-reportage häromdagen sa han att han inte hade en aning om varför alla ville att han skulle sluta: "kanske för att jag säger vad jag tycker på möten". Detta efter att ordf (s) i staden minuten innan totalt sablat ner honom. Killen är antingen hård som flinta eller en mycket skicklig skådespelare.
Kan en liknande sak hända i moderaterna? Ja, om jag inte minns fel så gjorde det för några år sedan. Men jag tror inte det kan bli lika infekterat. Dels är maktspelet inte lika vardagligt i moderaterna som hos sossarna och dels är det ju en del av vår idétradition att människor till stor del får göra som de vill och då blir politiken inte lika viktig. Om alla har rätt finns det så att säga inte så mycket att bråka om.
Erik Persson är alltså kommunalråd (s) i Helsingborg. Det som är lite förnedrande är att EP's tjänst bara är på 60% emedan de två andra kommunalråden (s) är på heltid trots att EP fick överlägset flest personröster i det senaste valet. Redan då kunde vi alltså börja ana ugglor i mossen.
Det började redan direkt efter valet då EP blev ordförande i Helsingborgshem och likt JR tvingade iväg VD för bolaget - efter mycket skriverier lokalpressen och en dramatisk omröstning i styrelsen.
Efter det har det varit uppenbart att EP är på kollisionskurs med övriga (s)-styret i staden och i.o.m. den inflammerade skol-lokalfrågan så verkar handskarna ha åkt av. Råkurr är bara förnamnet och jag måste helt enkelt publicera det lustmord som några parti-"vänner" till EP har skrivit (Går ej att länka till sidan så jag klistrar in det här - kanske lika bra, för det lär väl inte ligga kvar så länge. Detta är alltså ett autentiskt debattinlägg på SAP Helsingborgs hemsida)
Några fakta om Erik Persson
1. Socialdemokraterna nominerade Erik Persson till posten som kommunalråd i Helsingborg. Denna post innehade han från hösten 1998 till hösten 2002.
2. Erik Persson genomförde en personvalskampanj under hela valrörelsen 2002. Denna genomfördes med stöd av Kommunal som bland annat bekostade annonsering och trycksaker. Som kommunalråd på heltid kunde Erik genomföra sin personvalskampanj utanför varuhus och på platser där många väljare fanns. Han lyckades värva 1478 personliga kryss. Flest kryss av alla socialdemokrater. Tvåa blev Tomas Nordström, som utan någon personvalskampanj fick 1022 ryss.
3. Valet 2002 innebar maktskifte i Helsingborg. Tomas Nordström och Erik Persson konkurrerade om posten som ordförande i Kommunstyrelsen. På socialdemokraternas nomineringsmöte blev röstsiffrorna 211 mot 150 till Tomas förmån.
4. Vid samma möte kandiderade Erik Persson och Bengt Larsen till ordförandeposten i Byggnadsnämnden. Bengt vann omröstningen med 114 mot 104.
5. Erik Persson blev 60-procentigt kommunalråd med en månadslön på39 400 kr/heltid. Ingela Andersson och Tomas Nordström fick kommunalrådsposter på heltid. Erik Persson blev därutöver ordförandeför Helsingborgshem. För detta uppdrag erhåller han 25 % av ettkommunalråds månadslön. Erik Persson får en sammanlagd årslön på 400 000 kr.
6. Erik har svårt att acceptera sin roll som blott 60-procentigt kommunalråd och relationerna mellan kommunalråden blir allt sämre.
7. Erik väljer allt oftare att inte ta ställning i kommunala sakfrågor, som t ex hur han ställer sig till Bildningsnämndens beslut om att omorganisera skolan. Den 12 mars 2004 kan vi alla läsa på Arbetarekommunens hemsida: Fråga till Erik Persson- Jag har hört av några i ”hundra klubben” att du inte stöder bildningsnämnden är detta sant? Jag undrar eftersom mycket jag hör därifrån är lite lurigt”.Kan du svara på min enkla fråga. Stöder du bildningsnämndens beslut att lägga ner skolor? Med vänlig hälsning Fredrik Dersell (s)
8. Erik svarade inte förrän den 25 augusti 2004. Han väntade med sitt svar i över fem månader! Varför? Se punkt 21.
9. På Arbetarekommunens årsmöte den 27 mars 2004 blev Erik Persson nominerad till ordinarie ledamot i styrelsen på två år. Fyra platser skulle tillsättas.Rösterna utföll som följer: Tonka Flodlund 260, Bengt Larsen 252,Ulla Britt Andersson 242, Kjell Åke Månsson 222, Erik Persson 177. Erik Persson blev inte vald.
10. Erik Persson föreslogs som ersättare i Arbetarekommunens styrelse för ett år. Tre platser skulle tillsättas.Rösterna utföll som följer: Lukrecija Gaspar 231, Izet Damjanovic 204,Kenneth Mårtensson 189, Erik Persson 137. Erik Persson blev inte vald.
11. På KF-gruppens möte den 13 april var Stefan Norrestam inbjuden att presentera grunderna för bildningsnämndens skolbeslut. Erik Perssonfanns på plats men delgav inte KF-gruppen sina synpunkter i den följandedebatten.
12. Under innevarande år (2004) har Erik vid ett flertal tillfällen varit frånvarande från sin arbetsplats i Rådhuset utan att vare sig hans politiskaarbetskamrater eller anställda sekreterare haft kännedom om frånvaron.
13. På socialdemokraternas gruppmöten inför kommunfullmäktige har Erik varit frånvarande vid ett flertal tillfällen. Han undviker allt för ofta att lämna förhinder.
14. Erik uteblir från ett viktigt tvådagars sammanträde den 8-9 maj 2004 på Örenäs Slott med den socialdemokratiska fullmäktigegruppen. Under dessa dagar diskuterades och arbetades det med den kommunala budgeten inför 2005
15. Den 7 juni extrainkallades fullmäktigegruppen med anledning avmedlemsmötets beslut i skolfrågan den 2 juni. KF-gruppen uttalade sig med total majoritet för föreliggande förslag som innebar fortsatt förtroende för Bildningsnämnden, men öppnade också för möjligheten att de små barnen skulle kunna gå kvar på GA-skolan.
16. Erik uppmanade enskilda ledamöter i den socialdemokratiska fullmäktigegruppen att underteckna en kallelse till extra gruppmöte kvällen den 15 juni. Alltså dagen före fullmäktiges sammanträde. Märkligt nog undertecknade inte Erik själv kallelsen. Detta skedde utan gruppstyrelsens eller ordförandens medgivande. Enligt stadgarna kan ordföranden kalla till extra möte om minst fem ledamöter så begär. Mötet blev aldrig av. Eriks ”arbete bakom kulisserna” upplevdes mycket negativt av många i kommunfullmäktigegruppen.
17. På det av ordföranden utlysta extra mötet med ledamöter och suppleanter (s) i kommunfullmäktige på morgonen före fullmäktiges budgetmöte den 16 juni deltog inte Erik. Flera ledamöter krävde att arbetarekommunens styrelse skulle agera mot Eriks illojala handlande. Ingen närvarande hade annan uppfattning (se föregående punkt). Erik Persson uteblev från mötet.
18. Helsingborgs kommunfullmäktige hade heldagssammanträde den 16 juni när den kommunala budgeten för 2005 skulle beslutas. Erik valde att inte delta.
19. Arbetarekommunens styrelse kallades den 21 juni till extra styrelsemöteStyrelsen beslutade: ”Med hänvisning till ovanstående anser styrelsen att Erik Persson förbrukat sitt förtroende som kommunalråd och uppmanar honom att ställa sin plats till förfogande” Endast två ledamöter
reserverade sig mot beslutet.
20. Samma kväll hölls ett extra möte med kommunfullmäktigegruppen. På mötet deltog 53 medlemmar. Av de röstberättigade närvarande, d v s ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige var det endast två som lämnade sitt stöd åt Erik Persson.
21. Till kommunfullmäktiges sammanträde den 25 augusti 2004 hade Erik lämnat förhinder, men dök trots detta upp vid mötets början. Mötetbehandlade bildningsnämndens förslag om omorganisation av stans skolor. Under mötets gång blev det uppenbart att frågan skulle bordläggas. Trots detta deklarerade Erik Persson i talarstolen att han inte tänkte stödja bildningsnämndens och kommunstyrelsens (s) gemensamma förslag. Han blev kraftigt påhejad av åhörarna på läktaren, där särskilt ordföranden i KPMLr kunde uppmärksammas sida vid sida med Rolf Andersson, kassör i en S-förening.
22. Den under året uppmärksammade 100-klubben med Rune Celvinsson ispetsen, som värvat många nya s-medlemmar (främst lärare), har arbetat intensivt tillsammans med andra partiers representanter i skolfrågan. Förutom de ovan nämnda kan nämnas Dick Olsson, en ledande centerpartist.
23. Erik Persson vägrar att lämna sin kommunalrådpost. Densocialdemokratiska ledningen har tagit ifrån honom alla arbetsuppgifter irådhuset. Han utesluts från att delta i olika sammanträden där.Trots detta påstår han att han ”arbetar” i rådhuset och uppbär lön. Se punkt 5.
24. Erik kräver att ett medlemsmöte ska sammankallas för att ta ställning ifrågan om att han ska få vara kvar som kommunalråd. Därigenom hoppashan att de många nya medlemmarna (främst lärare) ska ge honom störrestöd än det han fick när han ”degraderades” till 60-procentigtkommunalråd.
25. Värt att notera: Om ett medlemsmöte skulle ta ställning för Erik Perssondå tar det också ställning mot såväl sin egen styrelse som motfullmäktigegruppen. En styrelse som valdes med överväldigande majoritet på årsmötet för några månader sedan.
26. Det är inte så konstigt att andra partier med KPMLr i spetsen visar så stort engagemang i frågan. Däremot är det mycket märkligt att ErikPersson ställer upp som redskap i denna kamp.
27. För vårt partis bästa uppmanar vi Erik Persson att ställa sin plats som kommunalråd till förfogande.
Kjell Lundin (s)
Roland Nilsson (s)
Olle Borg (s)
David Magnusson (s)
Jag är glad att jag inte är sosse, med sådana vänner behöver man inga fiender.
Huruvida EP är duktig eller inte har jag ingen aning om men man kan inte annat än fascineras av mängden stryk den karln tål. I ett TV-reportage häromdagen sa han att han inte hade en aning om varför alla ville att han skulle sluta: "kanske för att jag säger vad jag tycker på möten". Detta efter att ordf (s) i staden minuten innan totalt sablat ner honom. Killen är antingen hård som flinta eller en mycket skicklig skådespelare.
Kan en liknande sak hända i moderaterna? Ja, om jag inte minns fel så gjorde det för några år sedan. Men jag tror inte det kan bli lika infekterat. Dels är maktspelet inte lika vardagligt i moderaterna som hos sossarna och dels är det ju en del av vår idétradition att människor till stor del får göra som de vill och då blir politiken inte lika viktig. Om alla har rätt finns det så att säga inte så mycket att bråka om.
fredag, november 12, 2004
Slarv med fakturor hos bildningsnämnd och socialnämnd
Det står i dagens HD att man köpt fika och representerat på stadens bekostnad utan att namn och avsikt med representationen uppgetts på kvittot. Antar att det är småpengar men just själva attestordningen när det gäller egna kostnader är så fundamental i alla organisationer.
En förvaltningschef skall ge ut en lathund. Det borde vara nonsen - man behöver ingen. Är man på sådan nivå i kommunen att man har rätt att attestera fakturor så är man insatt i den attestordning som staden har utarbetat.
En förvaltningschef skall ge ut en lathund. Det borde vara nonsen - man behöver ingen. Är man på sådan nivå i kommunen att man har rätt att attestera fakturor så är man insatt i den attestordning som staden har utarbetat.
PR-grupp skall störta kungen……..please
För det första så tror jag att hela historien är en anka men alldeles säker är jag inte. Den mediekåte och lätt hysteriske republikanen och folkpartiriksdagspersonen Birgitta Ohlson kan faktiskt ligga bakom en sådan kampanj. (Jag vet inte vad det är med henne men det kryper i kroppen varje gång hon öppnar munnen och de enda gånger hon får komma till tals så handlar det om krav på monarkins avskaffande. Lyckligtvis har andra folkpartister inte samma patologiska effekt på mig! Jag antar att de andra är lite bredare i sin politiska gärning.)
Undrar om de PR människor som påstås ligga bakom kampanjen inser vad de håller på att göra med sina karriärer. OK för att det är straffspark när det gäller PR – man får helt enkelt massor av publicitet om man är kontroversiell i detta ämne, kanske till och med plats i vissa TV-soffor och liknande. En skön ego-tripp helt enkelt.
Risken man begår är ändå att många inte gillar det man gör och det kan störa de affärer man har med landets näringsliv. Dels för att de allra flesta är övertygade anhängare av kungahuset men framför allt för att i jämförelse med hovet är aven de mest välrenommerade kommuniktionskonsulter juniorer i pr-branschen. Kungahuset har en månghundraårig tradition att spinna nyheterna sin väg och ett kontaktnät som är ofantligt stort. Dess pr-maskineri överträffas endast av sossarnas.
Jag är rätt liberal av mig men i ett hänseende är jag stockkonservativ. Mitt förhållande till kungahuset är synnerligen gott. Republikanernas argument faller till backen som nyss skjutna fasaner, tycker jag.
Ett skäl till att vi skall ha monarkin kvar är att den fungerar. Den långa traditionen, exklusiviteten samt att monarken regerar i många år skapar unika möjligheter för kungen att utföra sitt jobb.
En president, som kanske får 6-8 år på sig, hinner aldrig bygga de relationer eller det varumärke som krävs för att addera värde till en invigning eller som dörröppnare vid exportaffärer. Detta tar många, många år. År som man bara får om man redan vid födseln (eller som i Sveriges fall i treårsåldern) är har sin karriärväg utstakad.
Undrar om de PR människor som påstås ligga bakom kampanjen inser vad de håller på att göra med sina karriärer. OK för att det är straffspark när det gäller PR – man får helt enkelt massor av publicitet om man är kontroversiell i detta ämne, kanske till och med plats i vissa TV-soffor och liknande. En skön ego-tripp helt enkelt.
Risken man begår är ändå att många inte gillar det man gör och det kan störa de affärer man har med landets näringsliv. Dels för att de allra flesta är övertygade anhängare av kungahuset men framför allt för att i jämförelse med hovet är aven de mest välrenommerade kommuniktionskonsulter juniorer i pr-branschen. Kungahuset har en månghundraårig tradition att spinna nyheterna sin väg och ett kontaktnät som är ofantligt stort. Dess pr-maskineri överträffas endast av sossarnas.
Jag är rätt liberal av mig men i ett hänseende är jag stockkonservativ. Mitt förhållande till kungahuset är synnerligen gott. Republikanernas argument faller till backen som nyss skjutna fasaner, tycker jag.
Ett skäl till att vi skall ha monarkin kvar är att den fungerar. Den långa traditionen, exklusiviteten samt att monarken regerar i många år skapar unika möjligheter för kungen att utföra sitt jobb.
En president, som kanske får 6-8 år på sig, hinner aldrig bygga de relationer eller det varumärke som krävs för att addera värde till en invigning eller som dörröppnare vid exportaffärer. Detta tar många, många år. År som man bara får om man redan vid födseln (eller som i Sveriges fall i treårsåldern) är har sin karriärväg utstakad.
onsdag, november 10, 2004
Den själv är utan skuld kasta första stenen
Alla är upprörda och förvånade över att människor i en förtroende position missbrukar sin ställning och tillförskansar sig förmåner som de inte har rätt till. Situation efter situation verkar peka på att vi tar det vi kan få om vi har en rimlig chans att komma undan. Nu senast var det Anna Johansson-Visborgs stiftelse. Visst är det fel. Vi kan inte acceptera att människor skor sig på andras bekostnad. Det märkliga är att det händer gång på gång.
En intressant sak är att det verkar inte ha med partifärg att göra, inte om man är offentligt eller privat anställd och inte om man är fackligt eller politiskt vald heller. På rak arm kan man ju nämna Skandia, Mona Sahlin, Björn Rosengren, Motala kommun etc etc. Det verkar vara ett mer grundläggande mänskligt karaktärsdrag som får oss att snatta, köpa Toblerone, renovera lägenheter etc.
Det vi glömmer bort är att det är människor det handlar och vi, arma själar, är svaga käril.
Det är lustigt, när det gäller nationalekonomi då inser vi – t.o.m. förutsätter vi – att människors enda drivkraft är egenintresset men när samma människor är inplacerade i en funktion , typ direktör, politiker eller fackpamp, så skulle den mänskliga naturen ändras. Tror knappast det va! Jag menar att när vi inser och förstår att även direktörer och politiker bara är människor, vars främsta drivkraft är egenintresset, så kommer även våra förväntningar på dessa människor att (kanske dramatiskt) förändras. Hur många människor i Stockholm skulle inte ha sålt sin själ till djävulen för ett förstahandskontrakt i innerstaden?
Kanske är beslut som vi själva tror är rationella eller altruistiska i själva verket är fattade med egoistiska motiv. Stiftelsemänniskorna i Stockholm trodde nog att stiftelseurkunderna var så föråldrade att det faktiskt inte spelade någon roll om de delade ut lägenheter till sig själva eller inte och drivkraften (en lägenhet i Stockholms innerstad är en stark motivator) var så stark att ingen ville ta reda på en alternativ sanning (permutaion) dvs. egenintresset stoppade sådana tankar från att ta sig upp till ytan.
Jag tror inte ens Skandiadirektörernas lägenhetsrenoveringar var något som de vid tillfället uppfattade som något annat än helt rätt och rimligt. När man tänker efter så är det väl inte sämre att det bor en Skandiadirektör i en våning än någon annan direktör? (Tro mig, dessa våningar på Strandvägen var aldrig ämnade för något annat än direktörer!)
Problemet heter suboptimering. Hur vet vi att beslut som skall vara rationella inte istället fattas av egoistiska skäl? Hur vet vi att den investeringspolicy som Skandias direktörer beslutade om i det Skandia Liv-ägda fastighetsbolaget Diligentia var den mest rationella? Var det korrekt att investera så tungt i snobbiga adresser i Stockholm eller var den policyn utarbetad så att det skulle finnas lediga lägenheter där direktörerna ville bo? Svaret är: Vi vet inte! Kanske hade det varit mer lönsamt att investera i en industrifastighet i Avesta eller kanske inte.
Det finns bara en sak för bolagsstämmor, styrelser, fackliga representantskap och politiska församlingar att göra. Släpp inte kontrollen. Man kanske inte kan kolla upp varenda räkning (det brukar vara standard svaret från revisorer och styrelser) men man kan väl börja med alla kreditkorts noter och lägenhetsöverlåtelser.
Vad tycker du?
En intressant sak är att det verkar inte ha med partifärg att göra, inte om man är offentligt eller privat anställd och inte om man är fackligt eller politiskt vald heller. På rak arm kan man ju nämna Skandia, Mona Sahlin, Björn Rosengren, Motala kommun etc etc. Det verkar vara ett mer grundläggande mänskligt karaktärsdrag som får oss att snatta, köpa Toblerone, renovera lägenheter etc.
Det vi glömmer bort är att det är människor det handlar och vi, arma själar, är svaga käril.
Det är lustigt, när det gäller nationalekonomi då inser vi – t.o.m. förutsätter vi – att människors enda drivkraft är egenintresset men när samma människor är inplacerade i en funktion , typ direktör, politiker eller fackpamp, så skulle den mänskliga naturen ändras. Tror knappast det va! Jag menar att när vi inser och förstår att även direktörer och politiker bara är människor, vars främsta drivkraft är egenintresset, så kommer även våra förväntningar på dessa människor att (kanske dramatiskt) förändras. Hur många människor i Stockholm skulle inte ha sålt sin själ till djävulen för ett förstahandskontrakt i innerstaden?
Kanske är beslut som vi själva tror är rationella eller altruistiska i själva verket är fattade med egoistiska motiv. Stiftelsemänniskorna i Stockholm trodde nog att stiftelseurkunderna var så föråldrade att det faktiskt inte spelade någon roll om de delade ut lägenheter till sig själva eller inte och drivkraften (en lägenhet i Stockholms innerstad är en stark motivator) var så stark att ingen ville ta reda på en alternativ sanning (permutaion) dvs. egenintresset stoppade sådana tankar från att ta sig upp till ytan.
Jag tror inte ens Skandiadirektörernas lägenhetsrenoveringar var något som de vid tillfället uppfattade som något annat än helt rätt och rimligt. När man tänker efter så är det väl inte sämre att det bor en Skandiadirektör i en våning än någon annan direktör? (Tro mig, dessa våningar på Strandvägen var aldrig ämnade för något annat än direktörer!)
Problemet heter suboptimering. Hur vet vi att beslut som skall vara rationella inte istället fattas av egoistiska skäl? Hur vet vi att den investeringspolicy som Skandias direktörer beslutade om i det Skandia Liv-ägda fastighetsbolaget Diligentia var den mest rationella? Var det korrekt att investera så tungt i snobbiga adresser i Stockholm eller var den policyn utarbetad så att det skulle finnas lediga lägenheter där direktörerna ville bo? Svaret är: Vi vet inte! Kanske hade det varit mer lönsamt att investera i en industrifastighet i Avesta eller kanske inte.
Det finns bara en sak för bolagsstämmor, styrelser, fackliga representantskap och politiska församlingar att göra. Släpp inte kontrollen. Man kanske inte kan kolla upp varenda räkning (det brukar vara standard svaret från revisorer och styrelser) men man kan väl börja med alla kreditkorts noter och lägenhetsöverlåtelser.
Vad tycker du?
fredag, november 05, 2004
Tankar från Helsingborg
Den här bloggen är tänkt att diskutera olika samhällsfrågor. Både lokalt som globalt, både konkret och lite mer filosofiskt. Hoppas det funkar, naturligtvis vill jag bjuda in alla att delta med kommentarer och kritik.
Det finns ganska lite av idédebatt i Helsingborg, en debatt där vi diskuterar framtidsfrågor och vad vi vill med vår vackra stad. Det mest framträdande debattorganet är naturligtvis Helsingborgs Dagblads insändarsidor. Det är inget fel på dem, jag läser dem med glädje varje dag men debatten kan behöva kompletteras. Jag ska i alla fall försöka få tid publicera mina "2 cent" på den här bloggen så får vi se om den får några besök och någon som vill kommentera.
tjena
Micke
Det finns ganska lite av idédebatt i Helsingborg, en debatt där vi diskuterar framtidsfrågor och vad vi vill med vår vackra stad. Det mest framträdande debattorganet är naturligtvis Helsingborgs Dagblads insändarsidor. Det är inget fel på dem, jag läser dem med glädje varje dag men debatten kan behöva kompletteras. Jag ska i alla fall försöka få tid publicera mina "2 cent" på den här bloggen så får vi se om den får några besök och någon som vill kommentera.
tjena
Micke
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
